Byt fil

Ojdå!

2012-01-19T01:43:00.000-08:00

Rolf Lindstein skriver:

Hör upp!
Hitler och hans medhjälpare utrotade ett folk.
Så hemskt att människor bara lät det ske!
Hur kunde de vara så likgiltiga och grymma på den tiden?
Det är bäst att vi är på vår vakt så det inte händer igen!
Och så blev allmänheten mycket upptagen med att spana Hitlertendenser.

Utmärkt!
Men glöm inte att nästa katastrof alltid består av något annat.
Just nu pågår en gigantisk utrotning. Som nästan alla deltar i.
Bildlikt står vi med lik och kadaver upp till knäna.
Våra ledare Reinfeldt Juholt m.fl ger order om utplåning, med vårt stöd.
Men det är det nästan ingen som ser,
för vi orkar bara spana i fjärran efter Hitler, som vi tror heter Jimmy Åkesson.

Nåväl.
Slå på teven igen.
Va häftigt!
Lyxrustade bilar, brudar, prylar, finare teknikupplevelser.
Stora ledare som strävar högre standard.
Just där har vi det!
Glöm nazismen. Den heter idag Ekonomisk Tillväxt! Och är uppgraderad till att döda allt.
Och det ger vi fan i.

Ojdå!
Den ekonomiska tillväxten utrotade visst allt.
Så hemskt att människor bara lät det ske!
Hur kunde de vara så likgiltiga och grymma på den tiden?
Det är bäst att vi är på vår vakt så det inte händer igen!
Och hade allmänheten funnits kvar hade den blivit mycket upptagen med att spana tillväxttendenser.

Det finns fortfarande kloka indianer

2011-12-20T00:58:00.000-08:00

Avsätt åtta minuter till koncentrerad eftertanke när du lyssnar på den här indianättlingen:

http://www.youtube.com/watch?v=9piIziXU9RE&feature=related

Sport against trafficking

2011-12-14T02:04:00.000-08:00

Rolf Lindstein skriver:

Förmiddagen den sjätte december år tjugohundraelva var lagom ljum. Nordostpassaden rufsade lätt om min grå kalufs.
Framför mig hade jag nån behaglig timme att strosa runt bland båtarna i Kanarieön La Gomeras största hamn San Sebastian.

Först slöknäppte jag ett par bilder på en hippiemålad segelbåt.
Sen fastnade jag slutgiltigt vid en en extremt intresseväckande roddbåt.
I den skulle fem extremt tuffa tjejer morgonen därpå börja ro över Atlanten till Barbados, nästan 500 svenska mil.

Varför?
Jo, de var turligt nog för mig en dag sena, men skulle delta i en tävling med 17 roddbåtar, "Talisker Whisky Atlantic Challange" (kolla taliskerwhiskyatlanticchallenge.com). De här fem kvinnornas team heter "Row for freedom" (kolla deras egen hemsida rowforfreedom.com). Teamets båt heter The Guardian.

De fem flickorna har mycket höga ambitioner, tänker försöka slå två världs-rekord: bli den första kvinnliga besättningen att ro över Atlanten, och att göra det på den snabbaste tiden någonsin. Men deras ännu större ambition är missionen att öka hela världens medvetenhet om barnslaveri och människohandel.
Det behövs. Människohandel, alltså modern slavhandel eller human trafficking, är en av de största globala kriminella verksamheterna i dag. Den omsätter en bra bit över 200 miljarder kronor per år, och enormt lidande. Mest drabbade är som så ofta kvinnor och barn.

Sambandet mellan whisky och extrema långvariga idrottsprestationer har jag svårt att koppla, men de fem tjejerna har som mål att ro hem över 1 miljon engelska pund till två välgörenhetsorganisationer.
Och i whiskyindustrin finns som bekant mycket pund.

Kate Richardson

Atlantförberedelser i The Guardian

Förlåt mig världen!

2011-11-01T02:21:00.000-07:00

Rolf Lindstein vädjar:

Förlåt världen!
Jag har bokat en flygbiljett till Teneriffa tur och retur.
Det är oförlåtligt.
Jag gjorde det helt och hållet av rent egoistiska skäl.
För att jag själv ska må extra gott ett tag.
Fast jag vet att ännu en millimeter korallrev för alltid blir borta, bara för min skull.
Korallrev som är det vackraste jag vet och som är barnkammare åt så mycket liv.
Som är jordens mest produktiva miljö.
Det är verkligen oförlåtligt.
Förlåt mig ändå världen!

Vad gör jag nästa gång mörkret, kylan, instängdheten och frånvaron av levande natur tar sitt gastkramande grepp?

Startar chartertrafik med segelbåt från Iberiska halvön till Kanarieöarna?
Så folk kan åka tåg eller cykla ner, kliva på segelbåten och efter nån vecka kliva av på La Gomera eller någon annan gynnsam ö?
Eller ska vi byta bostad med någon som vill hit till vår fina standard? Femhundra kubikmeter högteknologiskt varmt upplyst gediget trähus omgivet av kallt mörker bytes mot fem kvadratmeter tältplats i varmt livgivande klimat?

Internet stor klimatbov

2011-10-24T23:45:00.000-07:00

Läs artikeln i Ny Teknik:
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/internet/article45665.ece

Att skilja livsmedel från dödsmedel i affärernas hyllor.

2011-10-20T00:58:00.000-07:00

Det här stycket handlar om hur vi kan förstå vad som är fel mat och vad som är rätt mat, i grova drag.

Rolf Lindstein skriver:

Hur förhålla sig till mat?
”Jag äter den mat som är god och när jag är hungrig. Så enkelt är det”.

Fungerar inte det?
Jo, det gjorde en gång i forntiden! Men inte nu.

Den mesta mat vi kallar vanlig/normal är i själva verket extrem, onaturlig och ovanlig!

Tänk så här:
Vad åt vi när vi avlades och förädlades till de vi nu är? Och då får man tänka några hundra tusen år bakåt i tiden.

Vad fanns det att äta och vad åt vi?
Vi hade vår tunga som kände fem smaker: sött, surt, salt, beskt och umami.
Vi hade vår näsa som kände flera tusen dofter.
Och vi hade vår hjärna som styrde våra händer.
Vi hade också vårt minne och vårt språk för att bygga stor kunskap.
Ute fanns:
Djur med kött, organ, ben, ägg.
Svamp med hatt, fot, mycel.
Växter med rötter, blad, blommor, frön, nötter, bark, frukt, bär.
Vatten.

Vi använde våra sinnen och kunskaper för att välja ätbart och vi tyckte det var gott.
I kanske en axelväska hade vi dagens fynd. Med några enkla redskap kunde vi krossa, skära, blöta, stöta, torka, jäsa. Det var i stort sett allt.
Det var vad som behövdes för att få balans i den miljard biokemiska reaktioner som sker i varje cell varje sekund !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Alla andra varor och behandlade produkter vi stoppar i oss är ett gigantiskt experiment!
Det har nu till och med läkarvetenskapen börjat erkänna.
Vågar vi kliva in i en kemikaliefabrik och på måfå hälla i skojiga kemikalier lite här och där?
Nej!
Vågar vi i vår kropp stoppa i nya kemikalier lite hur som helst på måfå, alltså hårt kemiskt omvandlade produkter?
Ja!
Det är i alla fall vad vi utan betänkligheter gör. Dagligen och i stor mängd. Trots att det i kroppen sker triljoners gånger fler känsliga processer än i all världens kemilaboratorier tillsammans.
Nu har visserligen forskningen börjat bevisa vad olika mat gör med oss. Men allt bara bekräftar att det var bättre förr! Alltså det vi gjorde i forntiden.

Biokemin i kroppen förändas totalt av vår nya felaktiga mat, har man nu bevisat. En del verkar och värker direkt, en del efter en tid, och en del till och med först i andra eller tredje generation. Kroppen har stor förmåga att stå mot angrepp. Annars skulle vi inte sitta här. Den utsätts för hög belastning men hankar sig fram med mindre besvär ett tag.
Men så plötsligt är gränsen nådd. Vippbrädan slår över och bryter ut i sjukdom. Dagens häxdoktorer = läkare kan med ytterligare några specialkemikalier eller snitt stoppa förloppet en tid, men inte återställa de biologiska obalanserna därinne i lekamen. Sådan helhetskunskap ingår inte så mycket i medicinutbildningen, och även om läkarna själva skulle läsa in den efteråt så tycker sig samhället, = vi, i alla fall inte ha råd att betala dem för den långa tid det skulle ta med varje patient.
Och skyhöga skatter på dålig mat och subventioner på bra mat vill samhället inte heller ha.

Det är alltså än så länge upp till var och en att fixa sig själv!!!!!!!!!!!!

Hur ska man göra?
Forntidsmat finns väl inte i affärerna?
Inte stor del av sortimentet. Men den finns! Leta bara. I en del av hyllorna hittar man fina råvaror som är ganska lika de våra gener vill ha. Efter två år är de flesta av våra celler i kroppen utbytta mot nya fräscha.
Alltså:

Börja nu direkt!!!

Om det krävs: sluta med allt onödigt penningslös, sälj lite överflöd, så har du råd med bra mat.

Vi ses vid valnötshyllan i butiken!
Om inte så återkommer jag, om det är meningsfullt, här med lite mer detaljerad matinformation. I första hand finns det redan bra böcker. Men välj författare med god grundinsyn i helheter. Undvik dieter som bara fokuserar på en detalj, tex viktnedgång. De håller inte i längden om de inte innefattar hela hälsoaspekten. Den hittills bästa bok om mat jag läst är: Kokkonst för den självläkande människan av Susanna Ehdin och Malin Söderström. I alla fall teoridelen av boken kan nog få den mest ståndaktige motståndare att vackla.

Vad är pengar, vad är tillgångar, vad är lån?

2011-10-04T23:46:00.000-07:00

Rolf Lindstein skriver:
Alltihop i vårt penningsystem handlar tydligen mest om förtroende och överenskommelser.

Marianne Nessén på Sveriges Riksbank förklarar:
"Pengar är vad människor kommer överens om är pengar".

Peter Borsos på Swedbank säger:
"Tillgångars värde går upp och ned och är ofta en fråga om subjektiva bedömningar.
– Lite skämtsamt kan man säga att om vi båda kommer överens om att din katt är värd hundra miljoner kan du få låna 80 miljoner av mig."

Man kan då fundera på
vad händer om katten sen får lungmask? och hur går det då med förtroendet?
Eller om man vid framtida global energibrist inser att guld inte går att äta, och ger dålig värme på vintern?
Då är ju faktiskt katten mer användbar...

Läs grundläggande förklaring till vad pengar är i artikel i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/naringsliv/fran-guld-till-skuld_6515376.svd
eller klicka på "Om pengar" under "Läs" här bredvid.

Åtta obekväma sanningar om kärnkraft

2011-06-02T02:22:00.000-07:00

Artikel av Carl-Gustaf Rosén:
Kärnkraft är ingen lösning

Från Fritjof Capra, världsberömd fysiker och författare till bl a Fysikens Tao som varit min lärare, har jag fått följande inlägg i kärnkraftsdebatten, som jag översatt och publicerar på hans uppmaning:

Åtta obekväma sanningar om kärnkraft
Fritjof Capra

1. Kärnenergi skapar betydliga mängder växthusgaser och föroreningar. Om man tar hänsyn till hela bränslecykeln, avger ett kärnkraftverk 27 % av den CO2 som ett kolkraftverk avger. Inom bara ett eller två årtionden har det producerat lika mycket avgaser som konventionella energikällor, eftersom koncentrationen av tillgänglig uranmalm minskar och uranet blir allt svårare att bryta och raffinera.

2. Globala uranförekomster är ändliga. Om världens totala energibehov skulle täckas av kärnkraft idag, skulle tillgängligt uran bara räcka i nio år.

3. Om kärnkraft verkligen skulle ersätta fossila bränslen, skulle det krävas att man byggde en kärnreaktor per vecka de närmaste 50 åren. Med hänsyn till att det tar 8-10 år att bygga en ny reaktor, är ett sådant företag helt enkelt inte möjligt att genomföra.

4. Kärnkraftsindustrin har aldrig tagit ansvar för de väldiga mängder livsfarligt radioaktivt avfall som den hela tiden producerar. Trots att man internationellt kommit överens om att det är lämpligt att lagra i underjordiska utrymmen, har inget land hittills tagit något sådant i bruk.

5. Historiskt såväl som tekniskt är kärnkraft och atomvapen oupplösligt sammanlänkade. Al Gore har sagt: ”Under de åtta år jag arbetade i Vita Huset var varje problem med kärnvapenspridning som vi hade att göra med förknippat med ett reaktorprogram.”

6. Kärnkraften kräver insats av enorma mängder statliga (d v s skattebetalarnas) subventioner, eftersom den är beroende av universiteten och vapenindustrin för forskning och utveckling och därför att den är för riskabel för privata investerare. Enligt The Economist (1998): ”Inget [kärnkraftverk] någonstans i världen är ekonomiskt försvarbar på affärsmässiga grunder”. Inget försäkringsbolag försäkrar mot konsekvenserna av ett kärnkrafthaveri.

7. ”Nya generationer” av reaktorer är inte bara årtionden för sena, utan uppvisar alla kärnenergins inneboende problem vad gäller ekonomi, miljö, säkerhet och spridningsrisker.

8. År 2008 investerades i världen mer i förnybar energi än i fossilt producerad. På global basis tillförde förnybara energikällor 40 miljarder watt och fick 100 miljarder dollar i privata investeringar. Inte en watt kärnkraft tillkom och inga investeringar gjordes trots mycket större subventioner och starkare regeringsstöd.

Källor:
Al Gore, Our Choice (2009);
Helen Caldicott, Nuclear Power Is Not the Answer (2006);
Amory Lovins, "Nuclear Nonsense," RMI Paper #10 (2009);
Amory Lovins, "New Nuclear Reactors, Same Old Story," RMI Solutions Journal, Spring 2009.

Kloka formuleringar

2011-05-22T06:54:00.001-07:00

Gammal sinnesrobön
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.

Så här säger Henrik Tikkanen
"Den stora katastrofen är att vi inte
ser den"

Okänd yttrare
"Vill vi ha mer eller vill vi ha det bättre?"

Så här säger Tim Jackson
"Vi spenderar pengar vi inte har
på saker vi inte behöver
för att göra intryck som inte består
på människor vi inte bryr oss om."

Vilken perfekt formulering av vårt aktuella läge!
Tim Jackson har skrivit boken "Prosperity without growth" som snabbt blev en bibel för tillväxtkritiker. Den är nu översatt till svenska med titeln: "Välfärd utan tillväxt - Så skapar vi ett hållbart samhälle".

Så här säger lyckoforskaren och filosofen Bengt Brülde
"Endast de som arbetar för ett bättre samhälle kan ha fullt meningsfulla liv."

Prova för en längre tid ett liv som är nära det liv där vår art utformades.

2011-03-29T00:34:00.000-07:00

Rolf Lindstein:
Det hela är mycket enkelt och kan göras av nästan vem som helst nästan gratis.
Läs förslagen nedan hur det kan gå till, men först lite motivation:

Varför?
Se det så här för att förstå varför det vore värdefullt att för en tid väcka upp och pröva sina automatiska instinkter och funktioner i en omgivning där de verkligen fungerar:
Visst skulle det vara intressant för en fisk att testa att leva i vatten en vecka för att känna hur dess medfödda simförmåga fungerar?
Nog skulle en korp som jobbar som flygpilot ha viss glädje av att som omväxling känna sina egna inbyggda vingar fungera automatiskt av bara en impuls att flyga iväg?
Skulle den isbjörn som jobbar som oljeprospektör i öknen känna något spira därinne vid en kick offvecka på Grönland?
Skulle det kännas rätt någonstans innerst inne i själen för en höna, som jobbar som äggproducent att få prova på att krafsa efter mask ute i jorden?
Skulle en bananplanta växa bättre ute i tropiskt fuktigt klimat än i vårt torra svala vardagsrum?
Mycket tillspetsat uttryckt är vi fåglar med lossryckta vingpennor, gräshoppor med stukade bakben, träd utan rötter, plantor utan ljus.

Förslag:
Förslag på provapåliv som är rätt nära det ursprungliga för homo sapiens:

Nomadliv: Paddla, ro, vandra med mycket enkel utrustning bland vänner i fin natur. Passa då på att med egen kraft ta er till ett område där ni kan fiska, plocka bär och använda naturen för att göra föremål som behövs. Avsätt så lång tid att de värsta abstinensbesvären hinner gå över och du förnimmer en känsla av att vara en del av naturen. Du blir ett med solens och vädrets rytmer. Testa gärna att jogga, rusa, klättra, spana, smyga, åla, lyfta, balansera, simma, meditera, dansa, sjunga, spela i lagom doser.

Primitivt bondeliv: Odla en trädgård med enkla redskap.
Eller ha ett tältbasläger nära drickbart vatten där du bara lever en tid. Vårt land är fantastiskt till det. Ta med vänner, väderskydd, fina råvaror och enkla redskap så ni kan elda, samla och bereda mat, prata, tälja, sy, göra utflykter.

Nu är det också så att vi en dag kom gående från en kontinent med varmt klimat och en ganska konstant dygnscykel av nära tolv timmar mörker och tolv timmar ljus. Så därför, lev enkelt, mest utomhus i orörd tropisk natur några veckor och känn vad som händer i själen. Effekten är stark. Gå sakta längs en strandlinje vid en tropisk ocean, leta fina snäckor, frökapslar och småföremål. Bejaka hur det förvärvade starka drivet från vårt hemland att oavbrutet jobba för fler och dyrare ägodelar, eller högre position gradvis upplöses i den varma vinden och sköljs bort i vågorna. Simma över myllrande korallrev, få naturlig motion och en samhörighetskänsla med allt levande. Ät mat i vänners lag och allt är fullbordat!
Cykla sen hem och styr upp ditt liv till en enkel ursprunglig livsglad variant.

Vad händer?
När man lever likt nomadiserande naturfolk utförs många av kroppens nödvändigheter samtidigt och automatiskt i lagom doser. Man rör sig, pysslar, ser vacker natur, umgås, lär, tänker, känner, vilar, som i en hopflätad väv. Inte frilagda på rad. Efter en tid tar autopiloten över, man kommer in i ett flyt där allt känns äkta.
Om man är lyhörd och har avsatt tillräcklig tid märker man hur blockerade processer och spontan lust vaknar till liv. En djup avstressande vila inträder. I kroppen börjar blod strömma i kapillärer och reparera celler i försummade muskler och organ, vilket alltid först känns jobbigt, men håll ut. Kropp och själ läker. Immunförsvaret blir starkare.
Man svettas, fryser, får ont och blir trött ibland, men en djupare, meningsfull, varaktig tillfredsställelse infinner sig.
Kort sagt, man spretar med tårna och ler mot solen.

Omställningsmedvetenhet för nybörjare och andra nyfikna.

2011-03-15T07:40:00.000-07:00

Rolf Lindstein:
Hur tänka om sin egen hälsa?

När man frågar människor vad som är viktigast i framtiden svarar åtminstone de som varit med ett tag: Att vara frisk!
Men hur kommer det sig då att vi inte ägnar största delen av vår tid och kraft på att hålla oss friska?
Jo, för att vi inte har skapats under en enda sentida arbetsvecka. I själva verket tog det några hundra tusen år. Den värld vi hade runt oss när vi formades till de vi nu är fungerade så att hälsa fick vi på köpet när vi utförde våra dagliga sysslor och åt den mat som fanns tillgänglig. Då fanns det alltså inget skäl att ägna så mycket medveten tankekraft på just att hålla sig frisk. Därför fick vi heller ingen inbyggd automatisk drivkraft till det.
Det är hjärnans medfödda operativsystem belöningssystemet som styr nästan allt vårt handlande. Låt oss kalla det t.ex Mindows 98. Men det börjar nu bli gammalt. I den värld vi har runt oss just nu brakar man garanterat snart samman om man inte gör en medveten uppdatering av den ursprungliga programvaran, alltså lär in nya tankemönster och vanor som håller en frisk och sund. Ändå är det få som gör det i någon större utsräckning.

Varför är det så?
Jo det kostar, och den medvetna delen av vår tankeförmåga räcker nätt och jämt till för att stå mot det undermedvetna automatiska starka program vi utrustats med. Dessutom vet vi oftast inte ens varför vi måste stå emot.

Vi står alltså här med en hjärna vars obehags/behagssystem till stor del inte längre fungerar i den omgivning vi har runt omkring oss.

Lite exempel för att visa vad jag menar:
Tydligast är nog vår drift att vilja stoppa i oss söta smaker. Den fungerade utmärkt på den tid när det sötaste vi fann var frukt, kanske bara nån enstaka gång honung. Driften att äta så söt mat som möjligt hjälpte oss att få den energi vi måste ha. Perfekt, fram till den dag då vi upptäckte hur det söta kunde koncentreras till att bli ännu sötare och ätas när helst vi fick lust. Därmed rasade det system som byggts upp under några hundratusen år.
Vad fick vi i stället? Jo, en tillvaro där de som vill leva på ett naturligt sätt och följa det som innerst inne i munnen känns helt rätt, blir väldigt snabbt sjuka och dör (på grund av medsatt immunförsvar, diabetes, fetma, kärlsjukdom mm).
Vad är det för värld? Vill vi ha det så? Vad kan vi göra?
Jo, om man nu tycker det är så viktigt att hålla sig själv frisk, pigg och stark så får man naturligtvis först inse hur verkligheten är. Sen går man direkt till skafferiet, river ut alla varor med koncentrerad sötma och slänger dem i komposten. Glöm inte att blanda i lite löv, jord od för småkrypens skull. Därefter följer en stundtals plågsam tid då man varje gång sötsuget anfaller måste ta ett nytt ibland outhärdligt plågsamt beslut att avstå det som i munnen och hela organismen skulle kännas så rätt och lösa alla problem.
Allra lättast är att helt avstå. Då slipper man ta lika många svåra beslut. Det går lättare om man samtidigt börjar motionera på något sätt som passar just en själv. När man så avstått det söta en längre tid så har man byggt upp en vana att leva ett gott liv utan koncentrerad sötsmak. Vanans makt är stor. Man lär sig efter några månader att tycka om det man är van att äta.

Ett uppenbart faktum är att barn inte har den minsta förmåga till så stor intellektuell insikt att de själva avstår från det som är gott, bara för att de blir sjuka av det i framtiden. Ett annat faktum är att de flesta av oss någon period av livet har ansvar för vad barn äter. Egentligen alla vuxna ständigt. Ytterligare ett faktum är att de flesta vuxna väljer att se till så att barnen får i sig produkter med koncentrerad sötsmak. Vanligaste skälet är att man vill uppskattas som snäll av barnen. De ska också få ta del av det goda och fina i världen tycker man. Det är synd om ett barn som inte får känna det söta i munnen. Speciellt när alla andra barn får det, säger man.
Även om det inte är barnmisshandel får det lika förödande följder. Vanan blir djupt rotad och mycket svår att bli av med. Men jag tycker inte det är någons fel. Det sker naturligtvis i välvilja, och på grund av bristande ork att förstå.

Men den som nu orkat igenom denna text har uppenbarligen visat en viss vilja att förändra. Gör det fullt ut! Barnen kommer förmodligen att tacka, när de börjat förstå.

Ett annat exempel är männens sexdrift. Den går ut på att mannen känner en stark lust att så mycket som möjligt närma sig den varelse han ser som attraktiv. Kan kanske liknas vid en gädda som får omedelbar lust att hugga något som blänker och rör sig. I långa tider har driften balanserats till ett bra beteende med hjälp av empatiförmåga och sociala regler. Det fungerade, fram till den dag fotografi och film uppfanns och massdistribuerades.
Även om nu varelserna som visas bara är avbildningar så skapar de helt rubbad uppfattning av hur de normala, verkliga, vanliga tilldragande varelserna känner, tänker, ser ut och ska behandlas. Och ger uppenbarligen många betraktare kortslutning i empati och socialt förhållningssätt.
För att inte få helt snedvriden världsbild måste alltså alla män använda ytterligare tankekraft på att bygga upp spärrar mot de programmerade reflexerna att söka attraktiva varelser på onaturliga sätt. Och kvinnor måste träna sig inse att de kvinnor som avbildas bara utgör några få ppm = miljondelar av befolkningen.

Rädsla för höjder fungerar fortfarande ändamålsenligt. Däremot hade vi behövt en rädsla för hög fart, vilket vi saknar och aldrig behövt ha förrän kanske cykeln och definitivt när bilen konstruerades. Vår bristande insikt i vad vi egentligen gör när vi rusar fram i 100 km per timme två meter från en lika snabb mötande beror på främst två saker: Avsaknaden av farträdsla och det medfödda sättet att bedöma risker efter hur ofta det vi gjort orskat någon smärta. En annan stark styrkraft är tron att om många andra gör en sak måste det därför vara rätt. Och skulle man köra omkring i en riskfri fart skulle man strax bli mosad av en långtradare bakifrån. Jag har märkt att de ofta beter sig som de är ute för att döda, trots att de bara ska leverera godis till någon affär.

Instinktiv drift att röra oss har vi nog aldrig haft. Det kom som biprodukt när vi donade med allt praktiskt vi behövde. Det var till och med ofta hälsosamt att spara på krafterna, och bara använda energin till det som verkligen behövdes.
Och vad händer nu? Vi fortsätter spara på muskelarbete i enlighet med vår drift, plus att vi konstruerat maskiner som utför allting starkare och snabbare än vi själva. Vi får mat, kläder, värme (plus en massa skit), för att sitta stilla och tänka och sköta maskinerna. Ser vi inte till att med egen intellektuell vilja röra på oss när vi är lediga så dör vi ganska snart (av vällevnadssjukdomar). En sjukgymnast sa till mig: Den som inte hinner träna hinner heller inte leva. Fullkomligt sant!
Alltså måste vi också här gå mot vår inre grundkänsla och med intellektuell viljekraft bygga upp en vana av varierad ganska intensiv kroppsträning under minst en halv eller en hel timme om dan. Sedan man väl blivit van vill man inte gärna sluta.

Hur långt är det meningsfullt att driva onaturligheterna?
Får vi ett bättre liv av fler produkter som till slut tar bort alla spår av den savann eller strand där våra luster, aversioner, rädslor, ilskor hade en meningsfull funktion?
I frågan ligger redan svaret: NEJ!, och uppmaningen: Gör något åt samhällets inveckling NU!

Vems är felet?
Det är ingens fel. Men man kan säga att den som förstår hur allt hänger ihop handlar egoistiskt om den inte försöker förbättra förhållandena. Och att handla egoistiskt är inte heller något fel. Vi är helt enkelt skapta så. Det funkade förr, men råkade gå snett när vår enorma lust och förmåga att förbättra råkade börja ändra hela världen.
Men nu är det också så att vi är skapta med förmåga till empati. Och vi mår bra av att hjälpa andra. I själva verket är det så att ”Endast de som arbetar för ett bättre samhälle kan ha fullt meningsfulla liv”, som lyckoforskaren och filosofen Bengt Brülde säger. Och det är också förutsättningen för att leva kvar överhuvudtaget, vill jag tillägga, om man ser det lite globalt och på sikt. Och vi är faktiskt utrustade med förmåga att inse att det är så.

Hur tänka om omgivningens välbefinnande?
När jag tittar ut genom fönstret ser allt ut som det ska. Fåglar flyger omkring, skogen är grön, jag är mätt och varm, folk hejar på mig. Vad gör jag som inte är rätt? Varför ska jag göra annorlunda? Jag gör väl inget som skadar något?
Jo, det gör du. Numera finns det mängder av fakta att ta till sig om tillståndet i vår begränsade biosfär. Fråga de som vet, läs, lyssna, hör radio, se reportage.
Varje gång du köper någonting, och varje gång du slänger något så gör du ingrepp i miljön. Varje vara som framställs ger ett ekologiskt fotavtryck, liksom varje substans som slängs. En del varor är helt okej att framställa och använda, andra är helt förkastliga för natur och människor. Och det är just precis i köpögonblicket som du skadar världen! Det är just när du väljer fel vara du dödar ett antal djur, förgiftar ekosystem, och häller gift i några människor.
Så i fortsättningen alltså: låt en larmklocka ringa i ditt huvud varje gång du tänker köpa en vara. Gå hem, läs på och tänk. Vad är bra och vad är dåligt för hela vår jord på lång sikt. Välj bort allt som skadar.
Det är faktiskt inte hemskt!
Tvärtom, det är meningsfull och kul att kämpa för något nytt, bra som växer fram. Och du blir långt ifrån ensam. När man frågar medmänniskor, speciellt de som varit med om något jobbigt, vad som betytt mest i deras liv så handlar det oftast inte om anskaffandet av finare prylar, utan oftare rör det sig om ögonblick av frihet, kontakt med vänner, fina ställen, god fräsch mat, upplevelser i fin natur. Nästan allt detta kan man få genom att jobba mindre och till mycket låg kostnad. Så här säger Tim Jackson:

"Vi spenderar pengar vi inte har
på saker vi inte behöver
för att göra intryck som inte består
på människor vi inte bryr oss om."

Vad göra rent konkret?
Välj ett eller flera av följande:
Gå ner i arbetstid, sluta med allt onödigt, sluta köpa nytt, isolera huset (med naturfibrer), stäng av värmen i de rum du egentligen inte behöver, hyr ut halva boendet, eller hyr in dig hos någon, jobba för att bygga upp en bättre hälsa mentalt och fysiskt, påverka samhället i sund hållbar riktning. Välj närproducerade, hälsosamma varor för världen och för dig, ta bort allt som inte är grundläggande viktigt, låt bilen stå, cykla, gå, åk buss/tåg, hitta på roliga, meningsfulla saker med människor i din egen ort så slipper du hänga så mycket på vägarna där man bränner olja och är nära att dö, samarbeta för att förbättra - det är tungt att kämpa ensam, på internet kan man utbyta tankar och få stöd av en massa människor som vill samma sak, prata med de som fattar beslut, återvinn, laga gamla kläder och saker, tvätta inte så ofta – ta bort fläckar och häng ut på vädring i stället, tillämpa gamla beprövade metoder, köp begagnat, lev billigt, undvik att ta lån och betala av de lån du har, rätta mun efter massäcken, sluta ät djur som äter sådan mat vi själva skulle kunna äta, (hälften av all människoföda äts av djur eller eldas upp), odla, ta vara på odlingsbar mark i din närhet, be att få plocka frukt som ingen annars bryr sig om, plantera fruktträd och bärbuskar, spara färskmat genom att torka den där det ändå måste vara varmt och är torrt (tex över husets värmeelement), skaffa e-faktura, sätt upp lapp med ingen reklam på brevlådan, var vaksam på stora bolag och en del myndigheter som med sofistikerade medel vill lura av dina pengar, de är halvt kriminella proffs på det, gör inte något bara för att alla andra gör det – tänk själv, något som är fel blir inte rätt bara för att många ägnar sig åt det, tänk mest på det som är fint och behagligt så får du vila och kraft i själen.